DU

Du kom och du gav. Du försökte visa den där sidan som så många gånger förut. Jag lät dig jag gav dig en chans och nu?! Jag vill aldrig mera se ditt ansikte vill inte se åt ditt håll. Mina enkla hälsningsfraser visar klart och tydligt ditt omogna sätt att försöka ta mig till dig. Jag känner avsky jag känner rädsla och äckelhetskänslor. Snälla sägh aldrig mera hej säg alrdig mer något titta inte åt mitt hål låt mig vara låt mig gå min väg nu. Once and for all

Försvinn

Du sitter där på sängkanten. Trär på dig strumporna och ler så där som bara du kan. Kysser mig lätt på munnen och mumlar att vi ses snart. En timme mellan våra tider då vi börjar jobba. Vänder mig om och tar kudden intill mig kramar om den. Den luktar du. Den luktar precis som du gjorde när du höll min hand hela natten. Jag vaknar nyvaken och förvirrad. Vart e du? Det var en dröm en enkel dröm där du fick plats.  Men jag vill att du ska försvinna. Du har ingen plats i mitt liv längre. inte ens i mina drömmar skall du finnas. Du var då förlängesen. Då vi studerade då vi levde korridors liv. Försvinn snälla låt det bestå vid hälsningsfraser några ynka pustar med rök. Thats it där får de bestå. En plats i hjärtat jag men en liten sådan.

Gör ont

Det gör ont. Det är vemodigt och det är obekvämt. Mitt hjärta hör hemma i det utländska. Men min kropp skriker efter uppmärksamhet. Se mig , ge mig visa mig. Skratta med mig tala med mig. Låt mig vara princessan som jag en gång var.Kanske är men inte känner mig som. Visa mig världen visa mig dig. SE MIG

Du frågar

Jag tar mig ut och jag vet att du är där. Men med ditt headset i örat tror jag att du pratar med någon. Jag hör ett hej. Hur e det? Han pratar med mig. Och jag svarar. Du frågar och jag svarar och förstår inte att frågan är privat och inte jobbrelaterad. Jag svarar bra mycket att göra! Sedan slår det mig du undrade hur helgen hade varit privat.
  Jag blir rädd att du tror att bebisen var min men samtidigt känns det skönt att spela svår. Jag vet ju längst där inne att du bara är ett spel en roll i min inre pjäs. Och du vet mycket väl att det är samma sak. Men jag tror mig veta att du har en snurra på din privata tråd. jag har hört dina samtal jag har sett dina ansikts uttryck. Och även fast vi spelar i samma pjäs med samma innehåll och samma lika så är det något där i din glimt som får mig att le.

Kan och vill

Jag vet att du vill jag vet också att du kan. men orden stockar sig och orden faller tillbaka. Du gör det som är rätt. Jag håller i mitt hjärta en liten plats till dig. Platser blir aldirg större om kanske mindre. Men önskan att du skall håålla mig en sista gång är enorm. Kyss mig inte inled mig inte i frestelse men håll mig. Håll mig hårt och viska sakta i mitt öra och jag behöver höra.

jag vill inte

Jag vill inte att du hälsar , jag vill inte att du går. Jag vill inte hålla din hannd och jag vill hålla den ändå.Jag vill smeka din kind låstas som om allt var en saga. Som om allt var helt annorlunda. Tillbaka till tiden då du var du och jag var jag. Två studerande unga vuxna på varsin linje. Med studentlägenheten vägg i vägg och kvällsvis med biblioteksbesök. Kaffekoppar hämtade på sunk kafet på hörnet. Vi delade på energibars och löste världsproblemen. Vi älskade på toaletten utanför aulan och studerade medicinska termer nakna i sängen. Vi firade provreslutat på studentkåren. Delade på fester och umgicks med de våra. Allt var en enda stor lycklig bubbla som förvann. Vi älskade djupt vi delade hemligheter och förtroenden. Allt försvann när vi förlorade vår trygga studieplats. Våra blivande jobb blev på skilda orter och distansen blev för stor.. Nu säger du Puss Puss i etern men inte till mig. Nu ser du mig. Du håller mig sällskap med ord och ciggarett rök. Jag älskar din närvaro jag älskar din doft. Men mer än så verken kan eller får jag älska.

Igår idag imorgon

Jag tände den där förbannade ciggaretten. Då min kropp kände närhet av något specielt. Du tände din du sa ord du sa meningar och hjärtat slog slag. Allt började så bra men dagen avslutades så absourt. Nu e jag här och nu. Nu är jag medveten om vad jag egentligen vill ha. Jag vill inte ha dig. Du var en drog som stillade mitt sinne. Mitt oroliga sinne och min ovisshet. Du var sänd av gud att tråna mig , låta mig smaka på det förbjudna äpplet som jag aldrig tog en tugga utav. Som tur var kanske. Jag lärde mig en läxa jag lärde mig att älska och glömma och förlåta. Jag lärde mig att inte prova på gräset på andra sidan.