Baksidan av sambolivet

Baksidan av mitt sambo liv är min skam. Jag skäms inför mina vänner att han har en speciel makt över mig. Att han låter mig spela ett spel jag inte vill spela. Jag skäms över att lämna damen ifråga med hela disken och bordet fullt av glas. Jag skäms över att behöva spela nykter inför min blivande man. Jag hatar det här rollspelet och dess konsikvenser. Egentligen finns det ingenting att vara rädd inför. Jag vet att hans ilksa försvinner på ett par timmar och vår oense är pase imorgon bitti. Men ändå spelar jag nykter och housewife til the end. Jag älskar kvällen som den var dess sällskap och dess "women "for the night. Tack sweete för all ärlighet tillit och gemenskap. Du är en av få som får mig att vara ärlig och jag förösker att inte skämmas inför dig för mitt absurta avslut. För någonstans tror jag att jag inte behöver skämmas inför dig. Du är så mycket JAG , jag är så mycket du. Och någonstans är vi så mycket VI. Och jag vill inte behöva dra tusen olika ursäkter eller bortförklaringar. För du är för mig något specielt. I din närvaro kan jag säga hela sanningen i din närvaro vågar jag vara hela jag. Vet inte vem eller hur vi blev presenterade för varandra. Men jag tror på gud jag tror på ödet och dess makt. Och tack och förlåt- men du är en av få som jag vågar visa min ärlighet inför.